Vem är Maja Johansson?
Vem är jag egentligen och hur ser mitt liv ut? Ifall man ska läsa en blogg tycker jag själv det är viktigt att man ser en person framför sig när man läser. Att man "känner" personen som sitter bakom alla ord.
Jag är 17 år gammal och bor i kävlinge. Bor på en gård med min familj och alla djur. Vi har 4 hästar och 2 hundar +lite katter. Mycket djur är ett måste för denna familj det förgyller vår vardag och gör så man aldrig får en tråkig stund. Jag går i skolan i Lund 2 året på gymnasiet på en skola som heter jensen education. Detta är mitt 3 gymnasium jag går på sedan jag börja gymnasiet för lite mer 1 år sedan. Förhoppningsvis det sista men för mig är det super viktigt att man trivs på sin skola. För där ska man spendera så mycket tid i 3 år och utvecklas till en vuxen människa. Än så länge känns skolan jätte bra och jag trivs. Det är lätt och snabbt att ta sig ditt och hem även ett väldigt bra schema. För vi läser bara halv dagar alltså en vecka går vi bara på förmiddagen sedan nästa vecka går vi bara på eftermidddagen. Det blir väldigt mycket hemma arbete men passar mig perfekt. För det blir inte dem slö timmarna i skolan där man inte gör något. Utan här åker man till skolan och verkligen går i skolan och får något gjort. Sen kan jag planera träningar oså vidare med hästarna mycket bättre. Det kräver själv disiplin delux för man gör dem flesta uppgifterna hemma och det är ingen som springer och jaggar dig med kvast ifall du inte gör det du ska. Utan det är ditt eget ansvar att göra det du blir tillsagd och att läxorna är inne i tid. Ibland tufft men jag gillar det.
Jagger: min älskade häst som har varit i min ägo i 9 månader. En valak på 9 år som har gått 125 innan jag köpte han. Alltså väldigt försiktigt tävlad pågrund av brist på tid och lite olika anledningar. Men en stor gosse på 173cm efter Cardento. Jag själv har tävlat han upp till 130 men satsar nu på att komma med till Elmia i oktober. Elmia är en stor häst tävling där ryttare kommer från hela världen för att delta. Jag försöker kvala in till VW rising star som går i 120-125. SÅ vi får se ifall jag tar mig hela vägen men jag jobbar för att komma ditt varje dag.
En bild på min älskling när vi blev 6 placerad i vår första 115 tillsammans.
Ludde/legato: Min älskade bebis som vi köpe som hingst när han var 2 år gammal. Han har jag själv ridit in och varit mitt lilla projekt och vi har nollat 1m tsm. Men allt har inte precis varit på en rullande rälls. Ludde har varit halt fram och till i 2 år alltså sedan han var 4 år. Vi har åkt in med han till veterinären och så har dem hittat något, satt igång han men varit samma problem igen. Alltså att ena dagen har allt varit perfekt inga markeringar alls sen nästa dag har han knappt kunnat trava. Så har vi hållt på nu ett bra tagg tills nu för 1 månad sedan när vi åkte in med han IGEN. Hittade dem äntligen det stora felet för de andra har varit skador han har fått för att belasta av den stora skadan. Ludde har en systa i knäet alltså som en spricka i sckletet. Så ibland fylls sprickanmed vätska så gör det ont och ibland när där inte är någon vätska gör det inte ont. Detta är något som han alltid kommer få leva med och kommer int eläka fult ut. Så ludde kommer att få gå som promenad häst resten av sitt liv. Normala fall så hade man avlivat hästen men Ludde har sån enorm livsglädje och har ingen strävan efter att vara ute och tävla. Utan han är glad för det lilla. Så är det någon som söker världens gladaste häst och bara vill ha någon att mysa och pyssla om är ludde hästen för dig.
Halo:Ett 5 årigt sto efter Cabachon. En het,smecker liten häst och hoppar som en gud. Har haft henne i ungefär 1 månad så vi lär fortfarande känna varandra. En väldigt annorlunda häst än vad jag brukar gilla. Har egentligen bara fastnat för lite mer sega hästar som inte gör så mycketutan gör det man säger till dem. Gärna ganska stora hästar också med stor galopp. Men jag vill testa något nytt och bredda ut mina erfarenheter lite. Halo är en väldigt rolig häst att rida till vardags för där händer alltid något men blir så fin i slutet av passet. SÅ man får liksom bekräftelse direkt på sitt arbete. Det är väldigt bra för hon kan kräva ens tålamod men det är alltid värt att fortsätta. Vi äger bara 50% av Halo den andra delen äger hennes uppfödare. Ett litet sammarbete med mål att hon ska gå Falsterbo coh bredders nästa år. Vi jobbar på det och hoppas ni vill följa våran resa.