Olyckan
Godmorgon folket har det varit bättre ja och det varit sämre ja. Igår vid halv 6 tiden åkte mamma och lämnade mig på en gård en liten bit hemifrån. Där skulle jag rida ett dressyr pass på Jagger för vår paddock går inte att rida i. Där står vatten i näst intill hela och dem har en helt nybygd jätte fin paddock så tog tillfälle i akt och rida ett pass där. Passet var riktigt bra fick igenom allt jag ville och Jagger lyssna till 100%.Även förvänd galopp i vänster funkade så var jätte nöjd med passet. Efter detta skulle jag då skritta hem för det tar max 20 min så en perfekt avskrittnings vägg. Vi började skritta och efter att ha skrittat i kanske 7 minuter kommer en cykel. Jagger är väldigt rädd för cyklar sedan innan så jag la till lite ytter skänkel och stannade så han skulle hinna se cykeln. Han brukar aldrig hoppa till utan bara kolla lite extra men nu gjorde han det. När cykeln kommer närmare kastar sig Jagger ut i fältet och börjar sjunka. Ni vet som det har regnat nu i Sverige senaste tiden så är allt blöt och lerig. När han börjar sjunka får han panik och halkar så han lägger sig på sidan och där under var jag. Jagger försöker undvika mig på alla sätt som är möjliga men lyckas trampa mig på smalbenet. Jag ligger på marken Jagger står stilla och flåsar. Allt hände så fort och innan jag kände efter eller något reste jag mig och fick tagg i Jagger. Börja gråta för nu trodde jag att allt var över nu kommer Jagger vara skadad i ett år eller något alla våra drömmar i kras. Men det som gjorde mig mest förbannad var denhär cyklisten som bara cykla vidare. Inget stanna upp och fråga hur det var. För allt detta måste sätt förjävligt ut så han måste ju förståt att jag hade blivit skadad. Min telefon var urladdad sen länge så det var bara för mig och att ta mig hem. Med vilja går allt jag hängde mig runt Jaggers hals sen gick vi. Flera cyklade förbi men ingen kunde säga något. Tillsist var jag hemma och pappa kom utspringande. När han tog Jagger och allt var bra svimade jag då var liksom mina krafter slut. Men kom snabbt tillbaka och pappa hjälpte mig upp på en stol. En tjej som hyr in häst hos oss tog hand om Jagger och pappa började ställa frågor om vad som hade hänt och allt. Jag var fortfarande väldigt arg och kunde inte riktgit förstå vad som hade hänt. Mamma kom hem och kylde jaggers ben och gick ut och gick med han. Ifall han hade sträkt sig eller något liknande ,sprang även med han men ingen helta eller något så det var väldigt skönt. Tror att lindorna har hjälpt till mycket för hade lindat han runt alla 4. Sen var han även fortfarande varm så det är nog många olika faktorer som gjort att vi klarat oss så bra.
Det är helt okej med mig inget brutet men blåslagen lite överallt. Vill tacka alla som hjälpte mig igår och tog hand om Jagger så bra. För tur är väl det att det finns några människor som är villiga till att hjälpa.
